Bitar i maten – så underlättar du för bebisen

För en bebis som är precis i början av sin matresa kan bitar i maten bli en tuff överraskning. Just konsistensen slät puré plus bitar är faktiskt riktigt krånglig, eftersom bebisen både behöver undersöka om biten verkar vara ätbar eller ej, och lära sig att hantera biten i munnen, en uppgift som är helt ny för bebisen. Både munmotoriken och känseln i munnen arbetar med andra ord på för fullt. Tänk själv hur snabbt noterar om det finns en liten sten eller annan oväntad bit i din tugga! Det är ingen slump att vi har en så utvecklad känsel i munnen.

Locka kväljreflexen bakåt

För en ovan ätare som en bebis kan det här ta lite tid att förhålla sig till, utan att det är något konstigt med det. Vissa bebisar har också fortfarande kväljreflexen ganska långt fram i munnen, vilket gör att reflexen snabbt sätter in ifall en ojämnhet närmar sig. Kväljreflexen finns där som ett skydd mot att barnet ska sätta i halsen, så den är bra. Men tanken är att den successivt ska flyttas bakåt, så att den inte reagerar för snabbt. Om du känner igen dig i den här kan du underlätta för bebisen genom att låta den leka med bitringar och andra leksaker som utforskas med munnen. På så sätt hjälps kväljreflexen bakåt. Hos många bebisar har det redan skett i samband med att de har sugit på bröstet eller nappflaskan.

Tänder inget måste

Det är lätt att tro att bebisen behöver ha fått åtminstone några av sina tänder för att kunna hantera bitar i maten, men det är inte nödvändigt. De bitar man ger till en bebis bör vara tillräckligt mjuka för att bebisen ska kunna pressa dem mot gommen med tungan och ”tugga” den vägen. Men ”tillräckligt mjuka” menas kokta eller ugnsbakade bitar eller de bitar som finns i barnmatsburkarna. Bitar att undvika är till exempel hårda, glatta, och runda former som hela nötter, vindruvor, köttbullar och körsbärstomater. Alla de livmedlen kan ges, men då i en mindre form som inte riskerar att fastna i halsen.

Ingen brådska byta upp sig

Om man ger köpt barnmat är det också lätt att tro att det är viktigt att byta från 6-månadersburkar till 8-månadersburkarna i takt med att barnet blir äldre. Men barnmatsföretagens stegsymbol är bara en vägledning, inget som promt behöver följas. Det är framförallt konsistensen som skiljer mellan rätterna – inte näringsinnehållet. Det innebär att man lugnt kan fortsätta med de släta puréerna, i väntan på att bebisen ska bli redo. Det är viktigt att inte forcera bebisen ifall det här med bitar är jobbigt. Mat ska vara lustfyllt och lagom stor utmaning.

Plockmat bra alternativ

Många bebisar har lättare att hantera bitar som kommer ”vid sidan av” en puré – till exempel i form av små bitar kokt potatis, ugnsbakad lax, banan, broccoli, ägg eller vad som kan tänkas finnas hemma. Ett alternativ om det går trögt är att fortsätta med släta puréer men vid sidan av även ge plockmat. I takt med att bebisen lär sig pincettgreppet kan de vara riktigt spännande att utforska. Ett annat alternativ är att gå raka vägen till metoden Baby–Led weaning (BLW). Den går ut på att bebisen på egen hand får närma sig mjukkokt eller ugnsbakad mat, i bitar som är så stora att bebisen kan hålla dem i handen och ”gnaga” i sig. Läs med om BLW-metoden här!

Sök hjälp om läget känns låst

De allra flesta bebisar lär sig hantera bitar i maten om de bara får tillräckligt med tid på sig. Men om du är orolig och upplever att matsituationen är jobbig eller konfliktfylld – tveka inte att söka hjälp. En logoped som är inriktad på barns ätande kan göra en individuell bedömning och ge tips på hur du kan hjälpa ditt barn vidare.