Mer om bristningar

En stund efter att du fött barn brukar barnmorskan se om du fått en bristning som behöver sys. Inför inspektionen och sutureringen får du bedövning för att minska obehaget. Ofta läggs en yttre bäckenbottenbedövning, så kallad pudendusblockad. Det är viktigt att du får en god bedövning. Du kommer dock att känna beröring, vilket ibland kan uppfattas som obehagligt. När vårdpersonalen undersöker bristningen ligger du i gynställning för att sikten ska bli så bra som möjligt. Det är vanligt att det är två barnmorskor eller en barnmorska och en läkare som undersöker för att vara säker på göra en korrekt bedömning av bristningen. För att undersöka om det är en skada som omfattar ändtarmsmuskeln brukar den som undersöker känna med ett finger rumpan. Under tiden för inspektion och när bristningen lagas kan du ha barnet hos dig hud mot hud om du vill.

Typ av bristningar:

Bristningar i underlivet graderas från 1-4. Om du fått ett klipp i mellangården när du födde barn är det alltid en grad 2-bristning.

Grad 1: Ytliga bristningar i slemhinnan i vagina eller blygdläppar. De flesta som föder får grad 1-bristningar. De läker oftast snabbt utan att ge långsiktiga besvär. Vissa mindre bristningar kan läka utan att de behöver sys.

Grad 2: Vid en grad 2-bristning är muskler i bäckenbotten skadade. Av förstföderskorna får cirka åtta av tio en grad-2 bristning när de föder. En grad 2-bristning behöver alltid sys för att kunna läka bra.
Klipp: Vid huvudets framfödande kan det ibland behövas ett klipp i mellangården. Det kan exempelvis vara om förlossningen snabbt behöver avslutas på grund av påverkade fosterljud eller för att undvika en större bristning av grad 3 eller 4. Klippet läggs av barnmorskan eller läkaren och du får bedövning innan. Ett klipp går alltid igenom musklerna i bäckenbotten.

Grad 3 och 4: En grad 3 och 4-bristning betyder att ändtarmsmuskeln är skadad, en så kallad sfinkterskada. Även slemhinnan i tarmen kan ha gått sönder. År 2017 fick totalt cirka 2,9 % av alla som födde barn vaginalt en sfinkterskada. Av förstföderskorna var siffran 5,4 % och hos omföderskorna 1,3 %. Det är vanligare att få en sfinkterskada om förlossningen avslutas med sugklocka. Bristningar av grad 3 och 4 sys vanligtvis på en operationsavdelning av en läkare och du får uppföljning på kliniken där du har fött.

Barnmorskan eller läkaren brukar visa för dig var bristningen sitter och vilken typ av bristning du har fått. Det står även i din journal.

Alla bristningar sys med tråd som försvinner av sig själv. Bristningarna brukar läka väl men det kan ta tid innan du känner dig helt bra. Efter ett par månader är de flesta återställda men läkningsprocessen pågår i upp till ett år efter förlossningen.

Läs mer här om hur du tar hand om din bristning.